Som ni tidigare fått läsa idag har den här natten varit allt annat än behaglig. Vi har ett barn sovandes jämte oss. Jo, det fungerar bäst för oss och vi trivs med det. En liten anledning till att det blev så den här gången också (och att vi inte ens har tagit upp spjälsängen till S än...) är väl Lovas ambulansfärd. Att hon inte fick luft och blev blå sitter som gjutet i minnet och jag vill helst slippa den erfarenheten igen. Därför känns det som att man kan ha ett getöga till Smilla nattetid om hon ligger jämte.
Men det var inte därför jag började skriva idag. Det var för att Smilla har varit rastlös i natt. Hon kom aldrig in i djupsömnen utan låg och flöt bara, rörde på hela kroppen, sparkade med benen som en hjort på ecstasy... Vid ett tillfälle när jag skulle ge henne ett nattamål, bestående av ca 37gradig mjölk, slöt jag mina blå som vanligt en stund medans hon käkade. Helt plötsligt vaknar jag till av smärta i bröstregionen. Tar en stund innan jag kan lokalisera exakt varifrån smärtan kommer....
Smilla har blivit mätt men valt att använda sin mors kropp som napp istället. Bara det att hon har sugit tag jämte sugröret.... Där har hon likt en blodigel sugit sej fast. När jag till slut lyckades få bort henne har jag fått ett stort, svullet sugmärke på tutten....
VAD SKA MAKEN SÄGA???
Skylla på bebisen, vem skulle tro på det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar